Ölandsvete var en gång för flera tusen år sedan vilda gräs i Mellanöstern. En klimatkatastrof för ca 13 000 år sedan gjorde det omöjligt för människor att samla vilt vete och vild råg. Detta ledde till att människor började så ut de vilda fröna och senare domesticerades dessa växter och blev vad vi kallar kulturväxter. Så småningom emigrerade människor och tog utsäde med sig. För 6 000 år sedan kom den första spannmålen till Sverige. Bland dessa var s k fritröskande vete som sedan odlades om och om igen på samma plats. Dessa kallades då lantsorter och fick namn efter platsen där de odlades, som Ölandsvete.

Människor som under tusentals år levde som jägare och samlare i Mellanöstern samlade ätliga frukter och frön som vilda gräsfrön av vete, råg och korn. Utgrävningar i byn Abu Hureyra i norra Syrien går tillbaka till tiden då människor var jägare och samlare. 3-400 år in i byns historia sker en stor förändring i människors levnadsvillkor. Klimatet blir kallare och torrare just då isarna börjat dra sig tillbaka och klimatet hade blivit varmare. För 12 800 år sedan ska en kollision ha skett mellan jorden och en komet. Extrema koncentrationer av platina har uppmätts på många platser på norra halvklotet vilket talar för en sådan kollision. Enorma bränder uppstod, 9% av jordens landyta ska ha brunnit, geologiska lager är fulla med sot och partiklar efter förbränning. Många växter och däggdjur och även vissa kulturformer av människor försvann. Sotpartiklarna ledde till en tusenårig vinter, denna perioden kallas för ”Yngre Dryas”.

Människor kunde inte längre samla tillräckligt med vilda frön varför man i stället beredde jorden och sådde ut sina insamlade vilda frön. För första gången odlade människor sin mat och nästa steg blev s k domesticering, kulturväxter skapades dvs att bönderna förändrade i växternas egenskaper för att bättre passa människans behov. Man gjorde bl a urval/selektion avseende dråsfasthet och storlek av fröerna. De äldsta odlade spannmålsfrön som har hittats är av råg och är 13 000 år gamla. Under den kalla perioden odlades främst råg och linser i detta området i Mellanöstern. När det blev mildare odlades olika vetesorter, korn, kikärtor och bönor.

Övergången från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhälle kallas för den neolitiska revolutionen eller jordbruksrevolutionen. Forskare menar att det inte var en egentlig revolution då den skedde under lång tid och inte under revolutionära former. Den fick dock omvälvande följdverkningar.

Övergången till ett jorbrukssamhälle ledde bl a till livsmedelsöverskott och ökad befolkningstäthet. Så småningom också till emigration och då människor emigrerade tog man med sig utsäde av olika sorter som enkornsvete, emmervete, speltveten, nakna vetesorter, råg och korn. För 6 000 år sedan kom nakenkorn till Sverige och lite senare olika vetesorter.

Dessa spannmålssorter fick stor betydelse för den dagliga försörjningen. Det finns uppgifter att enkornsvete och emmervete utgjorde en viktig del av proteinintaget för 4-5 000 år sedan. Drygt 500 e Kr inträffade i Europa tre vulkanutbrott som orsakade nedkylning av klimatet pga sotpartiklar i luften. Denna period varade i 100 år. Man övergick då från nakenkorn till täckta kornsorter. Korn blev då det dominerande sädesslaget i hela landet men råg började odlas i Skåne och havre i västra Sverige. Flera av de gamla vetesorterna fortsatte att odlas i viss mån i östra Sverige. Det ska dock sägas att spannmål i Sverige fick större utbredning och betydelse för livsmedelsförsörjningen först under medeltiden. Lantsorter av vete utgjorde en viktig del av jordbruket och livsmedelsförsörjningen under hudratals år innan den moderna växtförädlingen började i slutet på 1800-talet. Lantsorterna har anpassat sig till klimat och jordmån på den plats de vuxit. Bönderna har i den mån det har skett selekterat och bytt/förnyat utsädet. Dessa sorter har genom hög variabilitet kunnat anpassa sig efter förutsättningarna. Lantsorterna kallas därför dynamiska.

I slutet av 1800-talet togs de första monokulturerna fram från Svalövs utsädesförening. Fram till 1970 gjordes dock fortfarande förädling från de gamla sorterna men på 1960-talet i samband med Green Revolution försvann större delen av de vetesorter som bönderna tagit fram och använt i århundraden.